3.2.7 Övergångsställen, gångpassager, cykelpassager och cykelöverfarter
Övergångsställen, cykelpassager med väjningsplikt, cykelöverfarter, annan cykelförbindelse och oreglerade gångpassager ska utföras enligt Gator och parkers typritningar.
Oreglerad gångpassage
På platser där det finns ett behov av att korsa men gående inte kan eller bör prioriteras, kan en oreglerad gångpassage ordnas, till exempel på platser där 30 km/h inte kan säkras samt i korsningar i det lokala vägnätet.
För god framkomlighet för gående är detaljutformningen av vikt – särskilda anpassningar med hänsyn till behov hos personer med nedsatt rörelse- och synförmåga ska göras. En oreglerad gångpassage utformas där det är möjligt med rak kant längst bort från korsningens radie samt varningsplattor och vid behov även sinusplattor.
För ökad trafiksäkerhet kan en oreglerad gångpassage behöva hastighetssäkras. På gator med kollektivtrafik ska samråd ske med beställarens trafikplanerare.
I många fall är det lämpligt att anlägga en mittrefug så att gående kan korsa ett körfält i taget. Då ska det även finnas varningsplattor i refugens start och slut (i gångriktningen).
En oreglerad gångpassage ska inte märkas ut med vägmarkering eller avvikande beläggning. Då en oreglerad gångpassage kombineras med en cykelpassage med väjningsplikt innefattas den av cykelpassagens utmärkning, se Cykelpassage med väjningsplikt.
Utformning och bredd på oreglerade gångpassager varierar och ska samordnas med beställaren i tidigt skede i projekteringen.
På mindre gator och/eller vid låga trafikflöden där utförande av en oreglerad gångpassage inte kan motiveras och passagebehovet är lågt ska passage ändå underlättas genom lokal nollning av kantstöd, se typritning T-08.
Övergångsställe
Övergångsställe kan anläggas i korsningar och på sträckor där framkomlighet för gående prioriteras och på platser med många gående för att ge en visuell vägledning, till exempel vid skolor, äldreboenden, hållplatser och andra publika anläggningar.
För god framkomlighet för gående är detaljutformningen av vikt – särskilda anpassningar med hänsyn till behov hos personer med nedsatt rörelse- och synförmåga ska göras. Övergångsställe utformas med rak kant längst bort från korsningens radie samt varningsplattor och sinusplattor.
I många fall är det lämpligt att anlägga en mittrefug så att gående kan korsa ett körfält i taget. Då ska det även finnas varningsplattor i refugens start och slut (i gångriktningen). Se även avsnitt Refug.
Där en gångbana korsar en gata intill en cykelöverfart är utgångspunkten att det också ska finnas ett övergångsställe för att samma väjningsregler ska gälla för både cyklister och gående.
Obevakade övergångsställen ska alltid hastighetssäkras till högst 30 km/tim.
Utformning och bredd på övergångsställen varierar och ska samordnas med beställaren i tidigt skede i projekteringen.
Övergångsställe med annan cykelförbindelse
Övergångsställe med annan cykelförbindelse utförs där det inte är lämpligt med cykelöverfart eller cykelpassage med väjningsplikt men det finns ett behov för cyklister att kunna korsa gatan utmed övergångsstället.
Annan cykelförbindelse ska inte märkas ut med vägmarkering eller avvikande beläggning.
Utformning och bredd på övergångsställe med annan cykelförbindelse samordnas med beställaren i tidigt skede i projekteringen.
Övergångsställe med cykelöverfart
Ett sätt att prioritera cyklister är att anlägga cykelöverfarter på sträckor och i korsningar. Cykelöverfart används främst i huvudnätet för cykel. Cykelöverfart enligt trafikförordningen utförs där korsande trafik ska ha väjningsplikt gentemot cyklister på överfarten. Cykelöverfarter anläggs ofta ihop med övergångsställe.
Cykelöverfarter ska alltid hastighetssäkras till högst 30 km/tim
Cykelöverfarter är reglerade i Trafikförordningen och kräver en lokal trafikföreskrift. En cykelöverfart ska märkas ut med en kombination av vägmarkeringarna M16, M14 samt vägmärket B8. I kombination med övergångsställe tillkommer vägmärket B3. Dessutom bör cykelbanan markeras med stora cykelsymboler, M26.
Utformning och bredd på övergångsställe med cykelöverfart samordnas med beställaren i tidigt skede i projekteringen.
Cykelpassage med väjningsplikt
Väjningsplikt kan används när:
• gång- och cykelbana övergår i blandtrafik
• intilliggande korsning behöver regleras, exempelvis där cykelbanan ingår i huvudled
• gång- och cykelbanan ligger mindre än 5 m från korsningen.
Intilliggande gators regleringsbehov påverkar vilket alternativ som väljs, cykelöverfart eller cykelpassage med väjningsplikt.
Cykelpassage med väjningsplikt kan kombineras med övergångsställe, med en oreglerad gångpassage eller med rullstolsramp utan särskild gångpassage samt utföras med eller utan förhöjning.
Cykelpassagen märks ut med vägmarkering M16 och M14 samt vägmärket B1.
Utformning ska samordnas med beställaren i tidigt skede i projekteringen.
Utformning av förhöjda övergångsställen och cykelöverfarter (platågupp)
Trafikmängder, andel tung trafik, kollektivtrafik, korsande huvudcykelstråk och särskilda markförhållanden (tex vibrationskänslig mark) är exempel på faktorer för val av ramplutning, avstånd till påfartsramp och platålängd.
För detaljerad utformning, se typritningar T-04, T-07 och T-10.
Refug
Refug mellan bilkörfält i övergångar och passager för oskyddade trafikanter gör att trafiksituationen blir enklare att överblicka och ökar tillgängligheten. Det ökar även trafiksäkerheten eftersom man som gående och cyklist kan passera ett körfält i taget.
I korsning medför mittrefug att korsningen blir mer utrymmeskrävande än utan refug. Särskild avvägning mellan för- och nackdelar med mittrefug beroende på situation kan behöva göras.
Minsta körfältsbredd mellan kantstöd vid refug på raksträcka är 3,5 m med hänsyn till framkomlighet för driftsfordon och andra stora fordon. Vid kollektivtrafikens stomstråk och andra högtrafikerade kollektivtrafikstråk ska körbanan vara minst 4 meter mellan kantstöd.
Refug mellan körfält bör vara minst 2 meter bred för att till exempel gående med barnvagn ska få plats i mitten av gatan.
Taktila ledstråk
För detaljerad utformning, se typritningar.
Vägmarkering
Vägmärken
Se 3.2.12 Vägmärken och andra trafikanordningar.
Borttagning av övergångsställe med eller utan annan cykelförbindelse
Om övergångsstället ska göras om till en oreglerade gångpassage så ska de taktila plattorna och den sänkta kantstenen behållas. Ska övergångstället tas bort i sin helhet ska taktila plattor och den sänkta kantstenen rivas.
Beläggning i ramper
Förstärkningsåtgärder i asfalt (toppslitlager) – till exempel NBS, PMB.
Prefabricerade betongramper – till exempel betongelement.
Platsgjutna betongramper – se typritning.