Infektionsforskningen i Umeå förstärks med nya forskarskolor

Vetenskapsrådet tilldelar Umeå universitet 16 miljoner kronor till två nationella forskarskolor som ska bidra till att stärka den svenska forskningskompetensen inom infektionsområdet. Universitet har investerat mycket i infektionsforskning på senare år, och har redan en stark position inom området.

Medlen fördelas jämnt mellan de två nya forskarskolorna: det nationella doktorsprogrammet inom infektion och antimikrobiell forskning (NDPIA), och nationella forskarskolan i virusinfektioner och pandemier (NDP-VIP).

– Det känns underbart! Antimikrobiell resistens är ett av våra största samhällsproblem och vi får nu en unik möjlighet att fokusera på en komplex fråga i ett brett perspektiv, säger Annasara Lenman, universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon koordinerade ansökan NDPIA.

– Det har funnits en långvarig önskan från forskarvärlden att erbjuda virusspecifik utbildning nationellt. Jag är glad att den här skolan kan bidra till det, säger Marta Bally, universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon koordinerade ansökan NDP-VIP.

Umeå stark spelare

Umeå universitet har investerat mycket i infektionsforskning på senare år och fältet är sedan 2024 ett av de prioriterade forskningsområdena vid universitetet genom programmet Mastering Microbial Infections.

Det finns en mycket aktiv gemenskap i mikrobiell forskning inom Umeå centrum för mikrobiell forskning, UCMR, som ytterligare stärks av program som Wallenbergs centrum för molekylär medicin, WCMM, Datadriven Life Science, DDLS, och Molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, vilka rekryterar unga lovande forskare. Skolorna passar som handen i handsken in i denna miljö.

Samverkan är en nyckel

Forskarskolorna drivs i samarbete med ledande universitetet i Sverige. Genom samarbetet kopplar skolorna samman forskningsmiljöer som studerar alla aspekter av infektionsbiologi, från molekylära mekanismer till nya metoder för diagnostik, vaccinutveckling, kliniska studier och samhällsperspektiv.

– Ett interdisciplinärt och helhetshälsoperspektiv är avgörande för att förstå komplexa problem som antimikrobiell resistens och pandemiers uppkomst och för att hitta nya och innovativa lösningar, säger Annasara Lenman.