I Umeå designar vi framtiden tillsammans

För att lösa våra stora samhällsutmaningar måste vi våga tänka nytt och tänka tillsammans. Så kan man sammanfatta Umeås strategiska beslut att satsa på design som utvecklingskraft för att skapa ett hållbart samhälle. Och Umeå har kommit en bit på vägen, genom nytänkande och dialog.

Ambra Trotto är senior forskare på RISE och lektor på Designhögskolan vid Umeå universitet. Hon har samarbetat med Umeå kommun i flera designsatsningar och ser design som det bästa sättet att utforska och hitta lösningar på samtidens och framtidens stora utmaningar.

– Design är en metod, ett arbetssätt som kan förändra invanda processer och skapa hållbara alternativ. Design är också området som kan hantera det okända, och lista ut saker på vägen. Vi pratar inte om problem och lösningar utan utmaningar och möjligheter. Ett problem med problemlösning är att det fokuserar på delar, men inte kan hantera komplexiteten när ett helt system måste påverkas. En lösning på ett problem kan skapa ett problem någon annanstans. Därför är tekniska innovationer inte rätt sätt att hantera globala utmaningar. Design har möjlighet att förändra på riktigt, och den frodas i komplexitet, säger Ambra Trotto.

En metod för utveckling

Designprocessen är uppdelad i flera faser, från utmaning till lösning. Först identifierar man ett behov och undersöker det från användarnas perspektiv. Därefter tar man fram förslag, testar, utvecklar och testar igen tills resultatet är tillfredsställande.

– En av fördelarna är att man kan skapa prototyper, fysiska gestaltningar av hur framtiden kan se ut. Vi människor upplever verkligheten med sinnen och känslor, inte bara genom rationellt tänkande, och där ger prototyper en bättre förståelse. De behöver inte vara perfekta från början; en del av värdet är att de visar vad som kan förbättras, berättar Ambra Trotto.

Designern och föreläsaren Daniel Byström är väl bekant med Umeå som driven designstad, bland annat som medförfattare till den färska rapporten Design som utvecklingskraft av Svensk Form och SVID, som tog upp goda exempel från Umeå. Han håller med om att designmetoden är rätt arbetssätt för att hantera stora samhällsutmaningar.

– Design är ett strategiskt område för att förbättra människors liv, företagens konkurrenskraft, det offentligas förmåga att leverera rätt tjänster till medborgarna och inte minst att utveckla verktyg och processer för att minska klimatpåverkan och därmed bidra till samhällets hållbara utveckling. När man använder designmetoder i komplicerade processer kan man skapa en gemensam vision kring vad man vill åstadkomma. Det är lätt att prata förbi varandra, men genom att visualisera det man pratar om blir det tydligare vart man är på väg. Testande och utveckling är det som ger resultat, säger Daniel Byström.

Nytänkande som besegrar begränsningar

– Vi har genom våra samarbeten skapat ett väldigt nära partnerskap med Umeå kommun. De värdesätter design som medel för en hållbar utveckling, och tillsammans omformar vi arbetssätten för stadsplanering. Det är ett perfekt exempel på vad man kan uppnå i ett nära samarbete, och även på en kommun som kommit långt i frågor om genus, hållbarhet och delaktighet. Vi tar en utmaning och säger "Låt oss hitta vägen framåt tillsammans", berättar Ambra Trotto.

Ett exempel på hur processer och arbetssätt kan utvecklas hittar vi i arbetet med den smarta busshållplatsen ”Station of being” vid Umeå universitet, som kom till inom EU-samarbetet Ruggedised och utvecklades i samverkan mellan Umeå kommun, lokaltrafiken, länstrafiken och ett flertal andra aktörer. Projektgruppen ville nå alla som berördes. Resenärerna var en självklar grupp att arbeta med, men snöröjarna blev glada och förvånade över att få delta i processen.

– När vi inledde samarbetet om Station of being med Umeå kommun, möttes vi av en del misstro från vissa medverkande grupper: "Herregud, varför krånglar ni till det", men i slutändan kände de verklig stolthet över sitt arbete i projektet. Det var fantastiskt! Vi hade besegrat byråkratins begränsningar, berättar Ambra Trotto.

Ett annat påtagligt resultat av ett designsamarbete syns i Årstidernas park, längs Umeälven i centrum. Unga tjejer i kommunen fick undersöka och utveckla idéer utifrån sina intressen och med jämställdhet som metod för att utforma en inbjudande, jämställd plats. Utformningen, som bygger på dialogen, är gjord av Tyréns AB i samarbete med konstnären Kerstin Bergendal. Arbetet är en del av projektet Frizon, vars syfte är att utveckla metoder för dialog som utmanar traditionella strukturer i samhället som gör anspråk på den offentliga miljön.

Daniel Byström tycker att Umeå kan vara stolta över sitt nytänkande i stadsutvecklingsprojekt och nämner att just samarbeten är viktiga.

– I Umeå är man duktiga på samarbeten i utvecklingsprojekt, med aktörer som byggherrar, kommun och invånare. Stadsdelsdialogerna är ett bra exempel på ett nytt sätt att jobba med planprocessen, som har fått mycket uppmärksamhet. Genom en tätare dialog med invånarna skapar man förutsättningar för miljöer som är attraktiva, som folk vill leva i, och kommunen har fått ett tydliggörande av stadsdelarnas karaktärer och kopplingen mellan dem.

Allt kan förändras

– Umeå är mitt ess i rockärmen; det exempel jag alltid berättar om när jag träffar internationella kontakter. Umeå är som en prototyp i sig, vilket passar särskilt bra nu, när vi ska börja bygga upp d.centreIEU, ett av två designcentra i Europa som fått EU-stöd för att bli ett centrum och en lärplattform för design som motor i social transformation.

Daniel Byström jobbar just nu med en framtida omdaning av Vasagatan i Umeå centrum, tillsammans med bland andra Umeå kommun, och tycker att kan Umeå vara en inspiration för andra kommuner.

– Man får inte vara så rädd! Ibland tror man att det finns en mall för stadsbyggande, man skulle kunna säga att det är en levande missuppfattning. Det finns stora möjligheter att jobba på olika sätt, som är anpassade efter kontext, tid, budget och människor. Framför allt bör man satsa på att skapa samverkan och dialog, något som Umeå gör väldigt bra. Våga mer! tipsar Daniel Byström.

Ambra Trotto avslutar med att skicka med en uppmaning till beslutsfattare:

– Om vi inte jobbar med ett designperspektiv i andra processer kommer det att bli väldigt svårt att uppnå våra mål för framtiden. De fossila strukturerna har spelat ut sin roll. Allt som finns kan förändras.

Text: Jessica Larsson Svanlund

Artikeln publicerades ursprungligen i Stadsbyggnad 4, 2022.

Ambra Trotto

Design- och forskningschef för d.centre|EU, en designinriktad ekologi som gemensamt fördjupar sig i, lär sig om och främjar hållbar samhällstransformation. Den kopplar ihop med, utforskar och stödjer New European Bauhaus-gemenskapen.

Senior rådgivare för RISE nationella satsning inom Digital Etik.

Grundare av RISE expansionsprojekt i norra Sverige, genom The Pink Initiative, med det långsiktiga målet att främja en socialt och miljömässigt hållbar utveckling i regionen genom designforskning.

En del av RISE-teamet inom strategisk forskning kring Värdeskapande Systemdesign och koordinator för expertisområdet Design för Systemisk Transformation.

Lektor vid Umeå Institute of Design.

Gästforskare vid institutionen för industriell design vid Eindhoven University of Technology.

Visiting professor vid Florens universitet i Italien.

Daniel Byström

Designer och grundare av Design Nation. Har sedan tjugo år arbetat med destinationsdesign och platsutveckling runt om i Sverige och Norden, och är flitigt anlitad föreläsare inom dessa ämnesområden. Omfattande erfarenhet av att arbeta med designprojekt i samarbete med SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Svensk Form, Vinnova och ArkDes – Statens centrum för arkitektur och design. Är aktiv inom den svenska yrkesorganisationen för designers och sitter i styrelsen för Form/Design Center i Malmö.