Om social hänsyn
Social hänsyn är det begrepp som används i svensk upphandlingslagstiftning. Det refererar till kontraktsbestämmelser för samhällsansvar och social hållbarhet.
Svensk upphandlingslagstiftning bygger huvudsakligen på EU-direktiv. EU:s vision är att, med hjälp av bland annat social hänsyn i offentlig upphandling, skapa ett samhälle som kombinerar hållbar ekonomisk tillväxt med bättre levnads- och arbetsvillkor. Detta innebär att en framgångsrik ekonomi ska skapas och en viss uppsättning sociala standarder uppnås successivt.
Vikten av sociala frågor understryks i lagstiftning
Social hänsyn har sedan 2001 nämnts i form av att social hänsyn ska beaktas eller eftersträvas i EU:s regleringar och direktiv om offentlig upphandling.
Sedan 2010 har formuleringen ändrats från att social hänsyn "kan" beaktas till "bör" beaktas. Därför står det i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Lagen om offentlig upphandling i försörjningssektor (LUF) att upphandlande myndigheter bör beakta bland annat social hänsyn vid upphandlingar.
2014 antog Europaparlamentet nya regler om offentlig upphandling. I de nya direktiven understryks vikten av sociala frågor ytterligare. Sverige, liksom övriga länder, har fram till 2016 på sig att implementera de nya reglerna i lagstiftningen.
Socialt ansvarsfull upphandling
Enligt EU-kommissionens handledning ”Socialt ansvarsfull upphandling – en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling (2010)” handlar social hänsyn om "upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till en eller flera av följande sociala aspekter":
Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter:
- anständigt arbete
- arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter
- social integration
- lika möjligheter
- tillgänglighet för alla
- beaktande av hållbarhetskriterier
- frågor om etiskt handel och CSR.
