Webbinarium mediestrategiskt arbete 220210

• Att få tid till gallringsarbetet/att prioritera den uppgiften lika högt som inköp
• Att veta vad som ska gallras när känslan är att vi ska ha allt lättillgängligt

Kriteriet för utgivningsår är olika viktigt beroende på avdelning. Där innehållet kan bli föråldrat är det viktigare än där innehållet är ”tidlöst”. Att en bok passerat kriteriet för utgivningsåret innebär inte att den automatiskt ska gallras och om den är fräsch och lånas ut mycket går det före. På de avdelningar där det inte har så stor betydelse att böckerna blir gamla kommer kriteriet gissningsvis vara anpassat till det. Tänk snarare på det som ett sätt att fånga upp hyllvärmare.

Det kommer att hända att min kollega gallrar något jag skulle ha behållit och vice versa, ja. Att låta hela personalgruppen gallra kanske inte passar på alla bibliotek beroende på storlek o.s.v., det måste vara upp till varje bibliotek att göra den bedömningen. Kanske vill en hellre att någon i personalstyrkan har ett eget ansvar över en avdelning och ansvarar för både inköp och gallring, och kanske känns det tryggare att det är rätt person som har det ansvaret då? I Lycksele tror vi på att öka kännedomen om samlingarna och delaktigheten i hanteringen genom att alla är med i gallringsarbetet. Vi har inte sett det som en farhåga att någon medvetet eller omedvetet skulle lyckas skada samlingarna genom sina val. Själva genomförandet av gallringen sker också på ett sådant sätt att det både går att se vad andra valt bort samt plocka tillbaka material i samlingen igen om en skulle vilja lägga in sitt veto.

Inte i någon större utsträckning. Böcker som ”faller” på kriteriet utlån bedöms fortfarande utifrån sin del i en större samling samt förmodade framtida utlån.

Vinster och insikter i Lycksele:

• Vi hjälps åt att gallra. Samsyn på beståndet och vikten av att gallra.
• Mod. Vi har formulerat nya sanningar om beståndet:

1. Det är bättre att vi saknar böcker på ett visst ämne än att vi har böcker med ett felaktigt innehåll.
2. Gallring gör att vi gör mer med de böcker som vi faktiskt behåller.
3. Vårt uppdrag är inte att behålla så många böcker som möjligt utan att behålla rätt böcker.

• Olika avdelningar fyller olika funktioner vilket ex. påverkar hur och varför vi gallrar samt det utrymme en avdelning behöver. (obs! Generaliserande!).

1. Avdelningar med nöje i fokus. Vi kan gallra hårt, kommer mycket nytt. Behöver kanske mer plats eftersom användningen är luststyrd.
2. Avdelningar med information i fokus. Vi ska gallra hårt eftersom det är viktigt att informationen är korrekt. Kanske inte behöver lika mycket plats/skyltning?

• Det finns avdelningar/hyllor med material som inte lånas mycket men som vi ska ha. Detta kan innebära att vi gallrar material som lånas mer till förmån för att material som vi ska ha syns bättre.

Vi kommer att utgå från de riktlinjer som finns i originaldokumentet och sedan sätta kriterier för alla de olika hyllplaceringar av skönlitteratur som vi har. För att balansera beståndet och ha ett brett utbud så kommer det gissningsvis innebära att vi vågar gallra hårdare efter utlån på hyllan för deckare & thrillers än för exempelvis klassiker och poesi. Här handlar det om att lyfta in sin yrkeskompetens och den kännedom personalen sitter på kring litteraturen.

Det är inte bestämt på vilket sätt som detta ska göras och vilka begrepp som kommer att användas, kanske kommer det att uttryckas på ett annat sätt. Men det är ett tydligt önskemål som framkommit från målgruppen i det Urfolks-projekt som vi har på Lycksele bibliotek. Det är ett första led i att försöka presentera den samiska litteraturen på ett sätt som speglar samisk kultur och inte ha det svenska perspektivet som utgångspunkt.

Vi i Lycksele tar hänsyn till det. En bok blir aldrig gallrad per automatik för att den uppfyller ett eller flera kriterier, det är endast en indikation på att det är läge att titta på och utvärdera den. Det kan snarare vara ett sätt att få syn på att böcker blir lite utlånade och att fundera på varför, kan vi lyfta fram dem på ett bättre sätt?

Jättebra synpunkt. Men diskussionerna på det egna biblioteket kommer gå bra att föra med samma typ av resonemang som på andra avdelningar. Vilka böcker (språk) ska vi behålla oavsett om de lånas lite? I vilka fall kan utgivningsår och utlån vara styrande i gallring? o.s.v.

I bibliotekssammanhang har musiken en särställning då musiken är ett språk med en egen skrift och egna publikationsformer. Noter blir inte inaktuella på samma sätt som övrig litteratur.

Man kan ställa sig frågan om hur stor samling man behöver utifrån det lokala musiklivets behov. Bevara lokalt material. Fundera hur stor samling det är relevant att ha på ert bibliotek i relation till övriga avdelningar, lokaler, målgrupper…

För 10-15 år sedan var det väldigt vanligt att besökare sökte noter, ackord och text till enskilda topplistelåtar, men den typen av frågor har minskat drastiskt. De hittar sådana uppgifter i hög grad på internet, framför allt ackord och texter. Det återspeglas också i utgivningen av musiktryck då samlingar med årets bästa låtar (Hits, Pop etc.) har avslutats. Sådana samlingar kan även fortsättningsvis finnas på bibliotek, men om inga nya delar kommit i en tidigare populär serie på 5-10 år mår den bättre i magasinet, om den känns relevant att spara. Gallrade monografier utgivna i Sverige tas emot av Sveriges depåbibliotek (ej lösa notblad).

Det finns flera specialbibliotek inom musikområdet. Dessa kan vara institutionsbibliotek inom en högskola eller folkhögskola med musikinriktning. Se till exempel Musik- och teaterbiblioteket (siegel X) ett av de största biblioteken i sitt slag i Europa. På deras webbplats finns bland annat 100 000 noter till nedladdning, samt dessutom länkar till ännu fler noter som finns tillgängliga på annat håll.

Sveriges depåbiblioteks uppgift är att ta emot och bevara och tillgängliggöra svensk litteratur som gallras ut från biblioteken i Sverige.

Vi tar gärna emot era utgallrade böcker! Vi sparar ett exemplar av varje titel och upplaga, se gärna om vi redan har boken innan ni skickar! Så här går det till. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Donerande bibliotek står för fraktkostnaden.

Flest utlån 2021 hade boken Pälsjägarliv av Helge Ingstad från 1952.