Fredrik Nyberg är årets brunnslockspoet

För sjätte året utses årets brunnslockspoet och 2024 är det poeten Fredrik Nyberg som får uppdraget. Det tillkännagavs under Umeå internationella litteraturfestival, Littfest, fredag 15 mars.

Varje år väljer en jury ut en poet som får i uppdrag att skriva en dikt som gjuts in i brunnslock. De läggs ut i städer runt om i Sverige för att upptäckas och läsas i generationer framåt.

– När juryn ringde och berättade att jag blivit årets brunnslockspoet satt jag och vakade över min mamma som befann sig i livets slutskede. Samtalet och beskedet spred ett viktigt ljus i detta dunkel, ett ljus jag sannerligen uppskattade och alltjämt uppskattar, säger Fredrik Nyberg.

Fredrik Nyberg är född 1968 och bosatt i Göteborg. Han är en av våra mest tongivande och kritikerrosade poeter. Han har gett ut tio diktsamlingar. Den senaste kom 2023 och heter Ruiner, Andra häftet (XX11–XL1V) Norstedts förlag, vilken bland annat är nominerad till Sveriges Radios lyrikpris. 2013 kom doktorsavhandlingen Hur låter dikten.

I tio års tid, mellan 2012–2022, var Fredrik lärare på Litterär gestaltning vid HDK-Valand i Göteborg. Han har fått en rad priser och utmärkelser, bland annat Erik Lindegren-priset 2013 och Gerard Bonniers lyrikpris 2014 för Att bli ved.

Fredrik Nyberg kommer att skriva den dikt som ska avtäckas och presenteras i Rum för poesi under bokmässan i Göteborg 2024.

Juryns motivering:

Fredrik Nybergs poesi gör läsaren särskilt uppmärksam på språkets förmåga till förvandling och försvinnande. Med en till lika delar exakt, upprymd och omsorgsfull språklighet lyfter han locket på småpratet och evigheten. Ord övergår i oro och i sina senaste två böcker, som båda heter Ruiner, med undertitlarna Första häftet (I–XXII) respektive Andra häftet (XXIII–XLIV), utforskar Nyberg ödet, förfallet och en mänsklighet som står på ruinens brant. Att årets brunnslockspoet kommer att skriva en dikt som blir ved och därmed står pall för tidens tand råder det ingen tvekan om.

Brunnslockspoesi

I samband med att Göteborg år 2021 fyllde 400 år, skapades Brunnslockspoesin och idén att göra något på de brunnslock som ändå gjuts och läggs ut i staden. Genom att använda en tidigare outnyttjad yta tas poesin till platser dit den annars sällan når. Här möter de poetiska orden det tunga gjutjärnet. Syftet med Brunnslockspoesin är att skapa uppmärksamhet kring människa, regn, stad och samhällets viktiga infrastruktur under jord.

Poesin skulle kunna delta i samhället i mycket högre grad än vad som sker i dag. Inte endast i de givna litterära sammanhangen. Poesi behövs i alla rum. I dag när det mesta går mycket snabbt, nyheter sprutar, åsikter haglar, det tycks, det gillas och twittras, verkar det poetiska språket också som ett motstånd i sig. Genomtänkta rader och ord som arbetats fram i en längre och ofta långsam process känns både meningsfullt och viktigt. Poesi är ett utmärkt sätt att kommentera händelser, känna av stämningar och strömningar i det som sker inom och utom oss. Kan få oss att stanna upp, tänka till, hitta kraft och mod, se det vackra, det humoristiska, det sorgliga, det skitiga och det viktiga.

Lina Ekdahl, brunnslockspoet 2019

Tidigare brunnslockspoeter:

• 2019 Lina Ekdahl
• 2020 Anna Greta Wide
• 2021 Malte Persson
• 2022 Mariam Naraghi
• 2023 Ann Jäderlund

Brunnslockspoesin drivs med hjälp av Göteborgs kommun, Uppsala kommun, Vakin i samarbete med Umeå kommun. Förhoppningen är att fler samarbetsparter ansluter för att sprida brunnslockspoesin vidare på gator och torg runtom i Sverige.