Umeå bygger demokrati med kenyanskt bibliotek

I ett flerårigt projekt har kulturförvaltningen bistått med kunskap och erfarenhet för att hjälpa Kenya bygga demokrati i form av bibliotek. Samarbetet har nått sitt slut och nu finns förutsättningar för bildning, kunskap, förståelse och empati.
– Det här är hjälp till självhjälp. Det känns otroligt bra, säger Leif Mårtensson, ledningskoordinator på kulturförvaltningen.

Första gången Leif Mårtensson besökte Kajiado i Kenya var för tio år sedan. Då var han i landet på uppdrag av Svensk biblioteksförening, vilket gav möjlighet att besöka countyt och höra mer om deras planer på ett folkbibliotek. Leif Mårtenssons kunskap och nätverk i Kenya ledde så småningom till en förstudie och senare ett biblioteksprojekt med ekonomiskt stöd från Internationellt Centrum för Lokal Demokrati, ICLD.

– Det kom ett parlamentsbeslut i Kenya om att öka antalet bibliotek i landet. Förr fanns en handfull och nu är de uppe i 60–70 stycken. De har ett mål att öka läskunnigheten i landet från 60 till 70 procent och att 60 procent, istället för nuvarande 47, avslutar skolan, berättar Leif.

Kajiado county har drygt en miljon invånare. En orsak till den låga läskunnigheten handlar mycket om Maasaifolket som bor på landsbygden. Bland dem finns många äldre analfabeter som inte tycker att det är viktigt för de yngre att kunna läsa för att kunna sköta sina djur, eller att det är nödvändigt för flickor att gå i skolan.

– Det kräver arbete med att nå eftersatta grupper som Maasaierna. Steg ett är att få föräldrarna att skriva in sina barn i skolan, säger Leif.

– När jag besökte ett kvinnocentrum där fick jag börja med att förklara vad ett bibliotek är. Läser man inte så hur ska man då kunna veta det, uppger Helena Karlström, bibliotekschef, Umeå kommun, som också varit engagerad i projektet.

Stort engagemang

I Kenya finns inte samma tradition som i Sverige att läsa skönlitteratur. Där läser man för att klara sin utbildning. Leif och Helena har försökt lära ut värdet av läsning – att det ger ökad kunskap, lärdom om hur det är i andra delar av världen och att det är utvecklande för empatin. På barncenter där de hälsat på har engagemanget varit stort.

Leif och Helenas uppgift har hela tiden varit att bistå med sina erfarenheter och kunskaper. Det har aldrig funnits ekonomiska incitament. ICLD har bidragit med pengar till resor, Leif och Helena med sin tid.

– Kajiado ville bygga ett bibliotek och kulturhus, men i mindre skala än exempelvis Väven. Byggprocessen ser väldigt annorlunda ut där mot här. Där får de en summa pengar varje år och tänker ut hur mycket de kan bygga för det. Någon långsiktig budget har inte funnits. Och så har det krävts att guvernören förstått värdet av biblioteket, säger Leif.

Tanken har aldrig varit att bygga ett svenskt bibliotek, utan ett kenyanskt. Här kommer finnas mest faktaböcker och ett Maasaikulturcenter i form av en museisal där föremål kan visas upp.

Bra på tillgänglighet

I Kenya har biblioteken en entréavgift och oftast sitter man på plats och läser. Det kostar extra att låna med sig böcker hem. På så vis är biblioteken exkluderande för de mest socioekonomiskt utsatta.

– Däremot är de bra på tillgänglighet, vilket vi varit rätt sena med. De har stora ytor med ramper mellan våningsplanen. På nationalbiblioteket i Nairobi finns en avdelning med punktskrift på första planet. Sådant saknar vi, påpekar Helena Smith (S), ordförande i kulturnämnden.

Att beslutet från parlamentet fanns på plats var viktigt för att Leif Mårtensson skulle ta sig an projektet. Engagerade myndigheter och ministerium har inneburit att det funnits ett tryck på countyt Kajiado att komma i mål. Och där är vi nu.

– När vi var nere i januari så var den strategiska planen för biblioteket klart. 10 mars kommer åtta personer från countydepartementet hit. Det blir avslutningen, säger Leif.

Inspirerat fler

Att jobba med personer från en annan kultur har varit givande, men också utmanande, menar han.

– När man åker till Kenya så måste halva resväskan bestå av tålamod. Allt tar tid. Det är ett steg bak och två fram. Men att se utvecklingen och att det händer saker för att vi är där har varit så roligt, nämner Leif.

Projektet har lett till nationell inspiration. Kajiados bibliotek kan bli en mall för andra, utan beroende av svensk hjälp och det finns redan intresse från andra countys.

– Biblioteket kommer att ha en sådan stor betydelse för staden. Där kommer det att finnas litteratur, tidningar, internet och förmodligen kommer också läkare och sjukvårdspersonal att finnas på plats ibland. De kommer att ha studiecirklar om IT, hälsa och hantverk för att bevara äldre generationers kunnande, uttrycker Helena.

– Ett biblioteks betydelse i Kenya omfattar så mycket. Som att bredda kunskapen och ge information. Det är ett land med hög andel hiv-positiva, så grundläggande sexualkunskap är viktig. Det bidrar också bibliotek med, säger Leif.

Bidrar till demokrati

Vad är det då som gjort projektet till ett utbyte och inte bara välgörenhet från rika priviligierade svenskar?

– Vi har fått en massa ny kunskap och inspiration, men det har också väckt tankar kring vilka lyxproblem vi har när vi jobbar med att nå dem som inte besöker våra bibliotek, säger Helena.

– Vi kan känna att vi bidrar till den demokratiska utvecklingen och det är otroligt starkt för mig. Det känns jättebra att det här är hjälp till självhjälp. Vi hjälper dem att skapa en struktur, men vi bygger inte åt dem. Det gör de själva, påpekar Leif.

Så, är det fler projekt på gång? Intresse finns, men svensk regering har stoppat pengarna till ICLD som de får från Sida, så framtiden är något oviss.

– Enligt vårt grunduppdrag så ska vi verka internationellt också. Vi vill gärna hitta projekt som kan ge oss erfarenheter, så att vi själva inte börjar se oss som välgörare, avslutar Leif.