Museet bevarar, vårdar och levandegör vårt kollektiva minne
Västerbottens museum beskriver historiska skeenden så att vi kan se samband, orsak och verkan, och dra egna slutsatser. Bolaget erbjuder kunskap via arkiv, samlingar, publikationer, utställningar, programverksamhet, rådgivning och visningar. Aktuellt just nu är fler former för att förmedla kunskap om kulturarvet, att utveckla Gammlia och bygga ut arkiven.
Lär dig mer om kommunbolagen
Kommunala bolag levererar också olika slags samhällservice till dig som bor i kommunen, till exempel; bostäder, vattenförsörjning, avlopp, renhållning, energi, kollektivtrafik, hamnläggningar, parkeringar, kulturutbud och mycket annat. Några bolag ägs helt av Umeå kommun, andra är delägda och drivs i samverkan med privata aktörer eller andra myndigheter. I en serie artiklar får du veta mer om bolagen i kommunkoncernen.
Läs mer om Umeå Kommunföretag AB och kommunföretagen: www.ukf.umea.se
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skiss över kommunens och kommunkoncernens organisation: www.umea.se/organisation
– För att vara tillgängliga i hela länet behöver vi utveckla vår kunskapsförmedling ytterligare, där spelar digitala kanaler en allt viktigare roll, men också en ökad dialog med medborgare och fler samarbeten. Vi vill ge våra besökare och alla som bor i länet kunskap om och förståelse för vår historia. Oavsett om det handlar om ett besök i våra arkiv, en föreläsning om kvinnors rösträttskamp eller ett möte med ett konstföremål från förr, så skapas länkar mellan då och nu. Det tror vi är viktigt för vår demokrati, säger Ulrica Grubbström, vd, Västerbottens museum.
Att lära om och förstå historien ger människan makt att påverka och förändra samtiden och framtiden. Därför håller Västerbottens länsmuseum hårt i uppdraget att bevara, vårda och levandegöra kulturarvet. Genom att förstå hur tidigare generationer har levt och agerat via bevarade föremål, traditioner och berättelser formar vi också vilka vi är och vill vara.
Under 2021 har till exempel besökare kunnat ta del av över 50 000 vittnesmål från förintelseöverlevande människor i utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen. Och i dokumentärfotosalongen Se mig! tillgängliggörs dokumentära bilder och filmer från 82 vitt skilda fotografer och filmare – verk som har fångat historiska och vardagliga ögonblick. Museets pedagoger tar varje vecka emot flera skolklasser och grupper som får ta del av våra utställningar, det samiska kulturarvet och hur livet kunde se ut förr. Inför sommaren 2022 öppnar museet också en ny, interaktiv familjeutställning i Egilhallen där alla åldrar kan leka och lära om Umeå förr.
Delar av Gammlia-området och bondgården där det finns flera äldre byggnader. Foto: Anton Hjalmarsson, Flypro.
Till museets uteområde Gammlia kommer besökare året om och tar del av kulturarvet, till exempel genom att ta plats i lekladugården, köpa nybakt tunnbröd i bagarstugan, besöka de gamla byggnaderna eller promenera i naturen. Just nu pågår ett projekt som ska utveckla verksamheten på Gammlia, till exempel genom samarbeten med slöjdare och hantverkare. Platsen Gammlia är en oas där du som besökare kan uppleva aktiviteter med alla dina sinnen, liksom utställningarna är ett viktigt skyltfönster för det Västerbottniska och nationella kulturarvet. För att tillgängliggöra kunskap för fler behöver museet i dag även jobba på bredare front.
Nya former för att förmedla kulturarv
Hur ökar Västerbottens museum intresset för arkiv och historiska frågor? Det har projektet Demokratiska arkivet, som museet gör tillsammans med Folkrörelsearkivet i Västerbotten, jobbat med under två års tid. Ett av svaret är podden Livet i arkivet där du bland annat kan höra om den kvinnliga rösträttskampen, och kriminalföljetongen StepparJerker om en verklig kriminalhistoria som utspelade sig i Västerbotten 1935. Museet har som mål att hitta nya former för att förmedla kulturarv, framför allt för att tillgängliggöra kunskap för fler genom att nå fler målgrupper.
En fysiklektion i folkskoleseminariet i Umeå omkring 1920. Lektor Anna Grönfeldt i blus med rosett. 1910 blev hon den första kvinna att väljas in i stadsfullmäktige. Foto: Okänd/Västerbottens museum. Omslagsbild till senaste poddavsnittet ”Demokratins förkämpar”.
– Vi använder de skatter som finns i arkiven för att ta fram fler och nya berättelser om Västerbotten, och på olika sätt uppmuntrar vi fler att göra det. Vi behöver berättelser om Västerbotten – i till exempel litteratur, skådespel, film, konst – och det finns flera viktiga skäl för det. Hur och vad vi gör i dag bygger helt enkelt på en historia. Det här är särskilt viktigt i tider av polarisering, när vi behöver gemensamma referensramar för att tänka tillsammans om det samhälle vi har och vill ha. Arkivens handlingar och fotografier är jätteviktiga, de visar sådant som ingen längre minns, och som kan ge inspiration eller underlag till nya berättelser som bygger på fakta. I en demokrati ska samhällets minne vara tillgängligt för alla, och i projektet utforskar vi olika vägar för det, bland annat tillsammans med skolor, berättar Iréne Gustavsson, projektledare för Demokratiska arkivet.
Det finns även planer på att utveckla museets kunskapsbank digitalt på fler sätt, så att individer, grupper, skolor, föreningar och organisationer i länet enklare kan ta del av den. Det är något som kommer att arbetas fram i en ny digital strategi.
Med arkiven som fakta- och kunskapskälla
Grundbulten i museets uppdrag att förmedla och tillgängliggöra kulturarvet är samlingarna. Det är där fotografierna, dokumenten, föremålen och alla de historiska bevisen på hur vi har levt och tänkt finns bevarade. Museets arkeologer och arkivarier arbetar dagligen med att hitta, vårda och registrera nya föremål, fotografier och dokument. Samlingarna består av över 100 000 kulturhistoriska- och arkeologiska föremål, cirka 900 hyllmeter arkivhandlingar, runt 5 000 konstverk och omkring 8 miljoner fotografier. Objekten har skänkts, testamenterats och samlats in för att fungera som samhällets kollektiva minne. För att museet ska fortsätta kunna ta hand om destora mängder arkivmaterial och fotografier som finns i museet, och göra arkiven tillgängliga för fler, finns ambitionen att bygga ut och anpassa arkiven för att göra dem mer publika.
Mer information
- Västerbottens museum har ett 70-tal medarbetare som arbetar både framför och bakom kulisserna.
- Byggnadsvård är en central del av museets verksamhet, där ingår till exempel rådgivning och kunskapsförmedling inom traditionella hantverk och byggnader.
- Inom museets profilområde dokumentärfotografi finns Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi (SJCD) som en del av Västerbottens museum. Här produceras dokumentärfotografiska utställningar med fotografer från hela Sverige, centrumet är en mötesplats för den dokumentära bilden med utgångspunkt i aktuella samhällsfrågor.
- Inom museets andra profilområde berättande sker flera samarbeten, bland annat med Nordiskt berättarcentrum.
- För att bevara samtida perspektiv och berättelser är museets uppdrag också att samla in och arkivera dessa. Det görs ofta av museets etnolog i olika projekt, till exempel ”Kärlek och sexualhistoria” som pågick 2020.
- Museet har ett kafé som även finns listat i White guide, och en butik som säljer utvalda produkter, böcker och tidskrifter med anknytning till Västerbotten och utställningarna.
Kontakt
Västerbottens museum
090-20 20 300
info@vbm.se