Bostadsförsörjningsprogram

Enligt Bostadsförsörjningslagen ska Sveriges kommuner genom framtagande av riktlinjer planera för sin bostads­försörjning. Syftet med planeringen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder samt att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. Programmet kan ses som en konkretisering av översiktplanen där frågor som rör just bostadsförsörjning tydliggörs och planeras. Umeå bostadsförsörjningsprogram antogs i kommun­fullmäktige 2022.

Byggnationsantagandet

Byggnationsantagandet visar uppskattat antal färdigställda bostäder. Byggnationsantagandet för 2023–2030 godkändes av kommunstyrelsens planeringsutskott 2023.

Bostadsantagandet på karta

Informationen som ligger till grund för kartan är bedömningar gällande projektens volym och tidplan och kan därför komma att förändras över tid. Underlaget till kartinformationen uppdateras en gång per år. Klicka på kartskiktsfliken till vänster i kartan för att välja vilken period som ska visas och om du vill se projekt på privat eller kommunal mark. För att ta del av en detaljplan kan du behöva ladda ner en plugin till din webbläsare som heter DjVu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Det är något kommunen arbetar kontinuerligt med, hur processerna kan smörjas. Bland annat genom att rekrytera fler medarbetare, att ta ett helhetsgrepp över och arbeta fram goda lösningar på frågor som nu är återkommande, tidskrävande och hanteras i varje enskild detaljplan samt en bättre dialog internt mellan olika delar av kommunen. Samhällsbyggandsförvaltningen har även en handlingsplan för bostadsbyggande där många av åtgärderna syftar till att göra planprocessen snabbare och smidigare.

Så länge det finns en bostadsbrist och ett stort intresse från aktörer att bygga bostäder kommer trycket på nya detaljplaner att vara stort. Men arbete pågår med att se över riktlinjer för prioritering av detaljplaner, där har kommunikation och transparens identifierats som nyckelfaktorer att arbeta med. Det är även en fråga om vilka och hur många planansökningar som får planbesked, vilket är en process kommunen arbetar med att utveckla internt.

Det pågår ett pilotprojekt om detta och vi behöver invänta en utvärdering av det projektet innan det går att säga något om hur det bör hanteras fortsättningsvis.

Det förs dialoger i översiktsplaneskedet, i olika skeden av processen, men det kan dröja flera år innan det kommer till nästa skede och en detaljplan. Inom detaljplaneprocessen förs det en dialog med sakägare, framför allt i samrådsskedet. Det skulle gå att ha en dialog tidigare i processen (mellan planbesked och påbörjad plan) för att skapa förståelse för att det kommer att hända något på platsen. Det är då viktigt att presentera förutsättningarna för ett projekt, ddet vill säga vilka beslut som redan är fattade och vad som går att påverka inom ramen för detaljplanen. Kommunen välkomnar även initiativ från aktörerna och gemensamma insatser kring dialoger.

Ett arbete med en tydligare kommunikation kring tidplaner för såväl plankön som pågående detaljplaneprojekt pågår.

Bedömningen är att i stora drag hänger processen ihop, dock finns behov av gemensam syn på vissa sakfrågor (till exempel friytor, dagvatten, mobilitet, grönstruktur), vilket arbete pågår kring. Ambitionen är att översikts­planen ska vara den tydliga spelplanen och kommunen har en kontinuerlig strategisk planering.

Kommunen har flera projekt under planering och arbetar kontinuerligt med markköp för att kunna fortsätta utveckla Umeå i framtiden, dock är mark i centrala lägen begränsad. Nyligen uppdaterades kommunens policy och riktlinjer för markanvisning, vilken bland annat beskriver de tillvägagångssätt och villkor som kommunen använder sig av vid markanvisningar.

Det finns många sätt att arbeta för social hållbarhet, läs bland annat ”Umeås stadsdelar – så står det till Länk till annan webbplats.”. Bland annat är blandning av upplåtelseformer och boendeformer viktiga, liksom det offentliga rummet med mötes­platser och grönområden. Några verktyg bland många är att ställa krav på sådana funktioner eller innehåll i detaljplaner och markanvisningar.

Det är en balans mellan att säkerställa långsiktig kvalitet och hållbarhet och att hålla planer flexibla, vilket är en diskussion som förs kontinuerligt.

Fortsatt arbete med dialogformer och nätverk, men behöver också se till att alla parter har förutsättningar att arbeta med frågorna, så att det blir framdrift i de frågor som behöver hanteras. Förhoppningsvis blir det lättare att träffas och samverka fysiskt när restriktionerna kring pandemin släpper successivt. En regelbunden dialog behövs i både det stora, övergripande perspektivet och inom enskilda projekt.

Det här är en viktig fråga för att öka samverkan mellan aktörerna inom samhällsbyggnadsprocessen. Det kan ske både i det lilla (projektmöten) och i det stora (till exempel nätverk eller afternoon tea) – något för alla aktörer att bära med sig i alla forum.

Aktörerna inklusive kommunen behöver utvärdera Tomtebo strand och se ifall metoden och processen ska få leva vidare eller om det är delar av det som kan användas. Erfarenheterna behöver kommuniceras och tydlig­göras. Hållhetsfrågan är ständigt på dagordningen och behöver vara så även fortsättningsvis.

Många pågående projekt på gång som behöver utvärderas och plocka erfarenheter ifrån, vilka även behöver kommuniceras till alla berörda aktörer.

Många av utmaningarna arbetar kommunen med, till exempel genom styrdokument, där är det viktigt att föra en dialog med aktörerna på marknaden. Bland annat för att få ta del av erfarenheter från genomförande­frågorna.