Backenområdet

Grundkurs: Backenområdet

Umeås vagga och västra utpost

Vid färjestället intill Backenkyrkan såddes det första fröet till det som sedan blev Umeå stad, vilket gör Backenområdet till Umeås äldsta stadsdel. Stadsdelen består av delområdena Backen, Grisbacka, Grubbe, Västerhiske, och Umedalen. Vilket som är vilket och var de ligger är lika viktigt för de som bor där, som obegripligt för någon utifrån.

Backenvägen knyter samman Umedalen med centrala Umeå

Här möts det gamla och det nya i en spännande och dynamisk stadsdel där många olika boende­former och tidsepoker samspelar. Närheten till älven, odlingslandskapet och naturen är påtaglig. Strandpromenaden vid älven och genom Älvtået är västra Umeås gröna oas. Mellan älven och Vännäsvägen löper stadsdelens livsnerv Backenvägen, som också samlar service­utbudet och kan skryta med Umeås bästa busslinje: Ettan. Umedalens sjukhusområde som byggdes på 1930-talet, är tongivande för västra stadsdelens karaktärsdrag och inrymmer offentlig service, liksom den populära skulpturparken och den avkopplande motions­anläggningen IKSU spa i natursköna Umedalsparken.

Stadsdelen har successivt växt fram från den gamla jordbruksbyn, genom egnahemsepoken, små flerfamiljshus under 1900-talets mitt fram till nyare storskaligare bebyggelse – först på Umedalen och senare Sandåkern. Området har en stark idrottstradition som framför allt är samlad kring Muskötens idrottsområde där Umedalens IF har sin hemmaplan.

Pågående omvandling stärker kollektivtrafiken och service

Omvandling mot en högre boendetäthet längs Backenvägen är påtaglig i ett flertal pågående exploateringar. Strax väster om Umedalen finns Klockarbäckens handelsområde som kommer att kompletteras med fler verksamheter, där Komatsus etablering är den mest framstående. Den sista delen av ringleden kring Umeå – västra länken, kommer att ansluta strax väster om stadsdelen och tydligare koppla ihop stadelen med södra sidan av älven.

Tre landmärken

Backenkyrkan

Rofyllt belägen invid älven. Här har det funnits en kyrka, kanske redan sedan 1200-talet. Återuppbyggd efter bränder både i slutet av 1800- och 1900-talet.

Backenvägen

Stadsdelens ryggrad. Rakt genom stadsdelen i öst-västlig riktning går Backenvägen som i öster ansluter till Storgatan in mot Umeå centrum. Här är också service och mötesplatser koncentrerade.

Odlingslandskapet Älvtået

Landet mitt i staden. Njut av strandpromenaden, djur, ängar och odlingar i ett mosaiklandskap av naturmiljöer ett stenkast från city.

Grafik och statistik

Backenområdet är en del av staden som utifrån många indikatorer liknar Umeå i genomsnitt. Här finns en rätt bra blandning. Dock är få trångbodda samtidigt som förvärvsgraden och medelinkomsten i jämförelse är rätt hög.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

De enkätundersökningar som gjort om socialt kapital 2006 och 2020 visar att Grubbe/Grisbacka/ Västerhiske/Backen/Sandåkern legat på en stadigt hög nivå mellan det första tillfällen och det senaste. Umedalen har under perioden ökat från ett mycket lågt socialt kapital till medelhögt

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

Många Backenbor har sina favoritplatser vid älven och odlingslandskapet, Tvärån samt de parker som finns i stadsdelen. Man trivs också med att ströva och åka skidor i skogsområdet med elljusspår mellan Kullavägen och Vännäsvägen. Idrottsanläggningen Musköten, IKSU spa, Prästsjön, lekplatsen vid granhäcken samt skulpturparken är också omtyckta platser liksom biblioteket och förskolan vid Backenskolan. Överlag är boende mycket nöjda med sin stadsdel och många vid den fysiska dialogen har svårt att ange platser de inte trivs på.

Mindre trivsamma platser kopplas till vissa sträckor längs Backenvägen där man upplever otrygghet, framför allt när barn ska röra sig inom stadsdelen. Passager under Vännäsvägen till Rödäng upplevs som otrygga mörka tider på dygnet. Sjukhusparken på Umedalen upplevs dock som otrygg när det är mörkt.

De som har markerat platser på Backen som uppfattas som trivsamma har ofta lyft lugnet eller närheten till naturen som en tillgång. Majoriteten av de gröna punkterna på Backen är från boende i området. Fördelningen över de olika kategorierna liknar i stort den för tätorten som helhet. Exempel på platser som särskilt lyfts är stråket längs älven och Pärkällarparken. När det gäller det mindre trivsamma platserna på Backen så har störst antal haft synpunkter inom kategorin övrigt. Här nämns exempelvis att området ligger långt från centrum samt eller att miljön kring återvinnings­stationen är dåligt skött. Efter övrigt så är mörker och otrygghet och trafik mest förekommande. Av de boende så är det fler som har trafikrelaterade synpunkter medan utomstående oftare har kommentarer som rör folkliv och ordnings­frågor.

Önskemål för framtiden

Lundabrons tillkomst välkomnas stort. När det gäller önskemålen för framtiden nämner många en önskan om att utveckla området varsamt och på så vis säkerställa att platsens historia och karaktär fortsatt är synlig i stadsrummet. Man värnar lugnet och de många gröna områdena samt platsens lantliga atmosfär. Att området är älvsnära återspeglas i många av framtids­visionerna där både småbåtshamn, badplats och badbrygga omnämns. Man ser det som viktigt att inte kvarvarande gröna ytor täpps igen i framtiden samt att möjligheterna att ta sig till älvslandskapet inte försämras. Många menar att området även skulle kunna utvecklas med andra typer av mötesplatser. Här lyfts samlingsplatser för unga som ett särskilt önskemål som många saknar i området i dag.

Många av de boende på Backenområdet önskar att stadsdelen utvecklas med olika typer av service, gärna i form av mataffärer, gym, restauranger och liknande. Man efterfrågar ett mindre köpcentrum där dessa funktioner skulle kunna samlas och som också skulle kunna fungera som en mötesplats för de boende. Kulturevenemang lyfts som önskemål från boende liksom att utveckla den så kallade Marklunds kurvan vid Tvärgatan med bebyggelse. Någon föreslår omvandling av yta framför Västangårds skola till lekyta.

Flertalet av Backenborna har även önskemål om att området utvecklas mot att bli mindre bilberoende, att det satsas på cykel och gång samt att det kompletteras med bilpool och att antalet laddplatser för elbilar ökar. Man skulle gärna se fler turer med buss 81, att några turer med 1:ans linje leddes om förbi Rampljusallén samt mer sammanhängande gång- och cykelbanor med prio 1-standard.

Ungas perspektiv

Material från Grisbacka, Umedalen och Västerhiske–Grubbe.

• Bra platser: Unga i Backen trivs vid älven och strandpromenaden, Lundåkerns småbåtshamn, Musköten och skulpturparken på Umedalen.
• Dåliga platser: Unga i Backen trivs inte vid bron vid Tvärån på kvällen vid de gångstråk i skog som saknar belysning. Promenadstråken är ofta i direkt kontakt till skogsområden där det ofta är brist på belysning. Också lummigheten minskar synbarheten vilket bidrar till en otrygg känsla. Busslinjen längst Backenvägen upplevs otrygg på kvällen, här är busshållplatserna och mindre vägar dåligt belysta. Det känns stökigt och otryggt längst med Krono­skogs­vägen på kvällen.
• Önskemål för framtiden: Unga i Backen vill ha en central mötesplats och knytpunkt för att främja gemenskapen i området och därmed öka tryggheten i området. De önskar fler lägenheter för att skapa en bättre mångfald och för att stadsdelen ska bli mer attraktiv för alla. Man vill även ha fler möjligheter till aktiviteter och aktivering.

”Det skulle göra mycket för gemenskapen i området med en ny offentlig plats. Där kan man träffas och ses.”

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt nämner fyra procent av svarande som bor på Backen­området lugnet vilket är den högsta siffran jämfört med andra stadsdelar. Man anger i högre utsträckning än andra stadsdelar att man skulle sakna naturen, lugnet, tryggheten och kulturutbudet. Svarande Backenboruppger ungefär genomsnittligt när det gäller att sakna det egna hemmet, servicen i närheten, föreningar och grupper i området. Jämfört med andra stadsdelar svarar däremot få att de skulle sakna den speciella stämningen/andan/atmosfären. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för Västerhiske, Grisbacka och Backen

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

En välmående luftigt grön del av staden med en bra blandning. Här finns goda förutsättningar att leva ett enkelt och bra liv då det finns ett varierat utbud av faciliteter inom det vidsträckta område som sträcker sig från Tvärån till stadsgränsen i väster. Backenvägen är stadsdelens ryggrad och livsnerv och odlingslandskapet vid älven ger området en stark prägel med en tydlig historik. Stadsdelarnas särart värnas och kommer till uttryck i att boende värnar de osynliga gränser som finns mellan olika delområden.

• Potential finns att utveckla Backenvägen till ett attraktivt stadsrum med mer verksamheter, liv och rörelse. Områden kring rondellerna utgör särskilda potentialer för transformation. Tillägg bidrar stärkande till målpunkter och kan ge en tydligare stadsmässighet.
• Gränssnitten mot det gröna vid Backenområdet kan utvecklas och fler kopplingar och entréer skapas.
• Tillgängliggörande av Rödberget skulle möjliggöra ett bredare användande och bidra till att barriären över Vännäsvägen minskar.
• Generellt kan älvskontakten och tillgängligheten till älvspromenaden stärkas genom skapande av fler nordsydliga förbindelser.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av gröna offentliga rum är förhållandevis tydliga. Här finns också en tydlig gatu­struktur med Backen väge I centrum och parallella långgator med tvärgator som förbinder busstrafikens stomlinje med vidhängande gång- och cykelstråk centralt. Strukturen är välkomnande för besökande i I alla delområden men däremot saknas centrala och tydliga mötesplatser. Tillgången till service är genomgående god med samlande servicenoder men också mer utspridd service och handel. Även om de tillsammans omfattar en långsträckt del av Umeå är det rimligt nära till centrum och vidare mot universitetsområdet. Särskilt med “ettans” buss. Den mesta andelen av koncentration av service är koncentrerad längs Backenvägen och Kronoskogsvägen. I stadsdelen finns även skolor och annan offentlig service. Exempel på mötesplatser är skolgården och bibliotek vid Grubbeskolan, Grisbackaskolans med skolgård. De många små mötesplatserna har stor betydelse för respektive stadsdels identitet.

Omtyckta platser är annars älvspromenaden och odlingslandskapet längs älven, Rödberget, skogsområdet väster om Kronoparken, Kläppen samt slätten norr om E12/väster om Norra länken.

Inte att förglömma Gabrieljansparken, Kungsänget, Hartviksgården samt exempelvis båtplatserna vid Lundåkern och nedan Backens kyrka. Stadsdelen är välsignad med mångfald.

Platser som upplevs otrygga finns vid Tvärån och längs älven på grund av tät vegetation samt avsides/ otillgängligt. Hur de upplevs är också årstidsberoende. Otrygghet finns även vissa delar av dygnet längs Backenvägen. Dessa platser upplevs otrygga delvis för att bebyggelsen vänder sig ifrån Backenvägen och ger dålig synlighet gentemot bostäderna. Skogen vid Röberget vid Rödäng upplevs ibland otrivsam då den ibland fungerar som tillhåll. Andra exempel på platser som beskrivs otrivsamma rör bebyggelse på Kronoparken, parkeringen på Kvantum nattetid liksom även Grisbacka­skolan kvällstid.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Vännäsvägen är en förutsättning för att kunna utveckla Backenvägen till ett mer attraktivt stadsrum med mer verksamheter, liv och rörelse. Mycket av infrastrukturen har östvästlig riktning till/från centrum och Umedalen. Däremot står det sämre till med kopplingar/förbindelser i nordsydlig riktning. Barriärer och otrygga kopplingar finns vid Vännäs­vägen som till exempelvis Rödberget och efter Backenvägen som tidvis kan vara ordentligt trafikerad. Backenvägen kan tidvis vara ordentligt trafikerad. Även om odlingsmarken är en enorm resurs i landskapet kan den utgöra en barriär för att ta sig till älven. I detta väderstreck finns inte tillräckligt många förbindelser/kopplingar, särskilt vintertid. Vid älven finns fågeltorn som attraktioner tillsammans med Backenkyrkan, Älvtået, odlingslandskapet Prästbordet samt exempelvis Blomsterlandet. Älvpromenaden är en stor tillgång men kan också upplevas otillgänglig.

Kulturell närvaro

På Grubbe finns folkbibliotek. Det utgör genom sin omfattande programverksamhet sedan länge en uppskattad kulturell mötesplats. Grubbebiblioteket är först i Umeå med att tillämpa Meröppet, vilket möjliggör besök även då biblioteket är obemannat.

Pågående transformation

Stadsdelen utvecklas fortlöpande. Större förtätningar sker längs Backenvägen, ofta koncentrerad till cirkulations­platserna. Positivt är att dessa också i vissa fall har inslag av verksamheter, och verksamheter i bottenplan vilket bidrar med liv och stadsmässighet. Pågående planer finns vid Hartvigsplatsen, kvarteret med den gamla möbelaffären samt kvartersvis med mindre bostadskompletteringar. Sandåkern är ett senare tillskott som bostadsområde och upplevs i någon mån som en isolerad ö som inte är så knuten till omgivande område. De mest märkbara förtätningarna kommer att ske vid huvudgatorna och det kommande bebyggelseområdet som planeras vid Tvärgatan/Backenvägen vid den så kallade Marklunds kurvan. I området sker också utveckling av skolstrukturen. I framtiden finns planer för en omvandling av Vännäsvägen från transportled till stadsgata.

Nya potentialer och flöden skapas med den nya Lundabron där stadsdelen knyts samman med Teg och med Tvärå­stråket på ett nytt sätt. Här får älvspromenaden en ny målpunkt bron ger helt nya samband och bidrar till att älven som barriär minskar. Nuvarande bebyggelse vänder, i hög utsträckning, ryggen mot gator och offentliga rum. Mycket skulle vinnas på att anspråk såsom entréer, balkonger och fönster i framtiden tydligare skulle vända sig ut mot dessa. Det finns potential att betona och skapa tydligare ”kajer” mot det gröna. I dag tenderar bebyggelsen snarare att ”flyta ut” mot de värderika gröna miljöerna. Potential för fortsatt utveckling finns i och med små flerfamiljsbebyggelse samt via utveckling av området Tvärvägen/Backenvägen kallad “Marklundskurvan” med ny bebyggelse men även potential för förskola och verksamheter.

Social stadsrumsanalys för Umedalen

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

En av stadens nya stadsdelar som tagit avstamp för sin utveckling i det gamla mentalsjukhus­området. Bebyggelsen har gradvis kommit att omfamna det äldre området som också innehåller en skulpturpark. Här finns ett unikt kluster av målpunkter och stadsdelen besöks frekvent av personer som inte bor här i och med IKSU Spa, Musköten med idrotts­plats och äventyrslekplats. Här återfinner vi service som vårdcentral, apotek, restauranger samt ett skogs­område med elljusspår och Prästsjön med sitt fågeltorn. Här finns mycket! Det finns också goda möjligheter att göra boendekarriär och anpassa sitt boende utifrån olika skeden i livet utifrån en medveten blandning av boendetyper och bostadsformer.

• Potential för komplettering finns i gränssnitten mellan stadsdelens olika delar såsom exempelvis gällande Tvärvägen/Backenvägen vid den så kallade Marklundskurvan.
• Avläsbarheten kan öka genom att ta tillvara på vyn i Umedalsallén mot älven och genom att utveckla fler kopplingar mot älvmiljön.
• För att möta ungas upplevelser av otrygghet mörka delar av dygnet kan trygghetsskapande åtgärder övervägas genom det gamla sjukhusområdet.
• Områden mellan Umedalen och Waldorfskolan har parkpotential i högre utsträckning än i dag.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Centralt i nätverket av offentliga rum återfinns skulpturparken samt och Muskötens idrotts­område. Utöver dessa finns goda rekreationsmöjligheter som omgärdar stadsdelen. Tillgång till älvslandskapet, Prästsjöområdet samt närheten till Kullaskogen. Behov finns att fortsätta utvecklingen av Tväråstråket till Tavelsjöleden och skapa en grön koppling till Kullaskogarna. Inom Umedalsområdet är större kommunala lekplatser en bristvara, bortsett från äventyrs­lekplatsen vid Musköten. Många pekar ut de centrala delarna kring Umedalens gamla sjukhus som otrygga under mörka timmar. I stadsdelen finns många bra mötesplatser, förutom nämnda finns även Kvantum på Kronoparken viktig liksom parken mellan Umedalen och Backenområdet.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Umedalsområdet kännetecknas av en kombination av tydlga gatustråk och kvartersbildningar. Umedalsallén och Rampljusallén bildar tillsammans med J.A. Lindersväg och Kullavägen en tydlig gatustruktur och omgärdar såväl sjukhusområdet som det centala bostadsområdet. Säckgator bildar grenar från dessa till övriga kvarter. Gång- och cykelstråk väver, ibland svårorienterbart, en väv mav goda och gena gång- och cykelstråk. Här finns en stark stomlinje för kollektivlinje med mycket god turtäthet. Trafikmässigt finns goda kopplingar och i och med ringledens färdigställande blir det viktigt att få ihop den nya cykelvägen på bron mot Baggbölevägen. Fysiska barriärer handlar om trafik­infrastrukturen längs E12 och ny barriär som skapas mot Baggböle i och med byggandet av Västra länken samt att det är otydligt att enkelt hitta samt fysiskt ta sig till älven.

Umedalen har ett rikt utbud av service med arbetsplatser vilket gör det befolkat och ger levande flöden över dagen. I stadsdelen finns ett flertal skolor att välja bland. Då det endast finns få boende i kärnan av det gamla sjukhusområdet upplevs området öde kvällstid, många boende är ändå hänvisad till att passera genom området för att gent kunna ta sig till målpunkter.

Kulturnärvaro

Umedalen Skulpturpark etablerades 1994 då området som tidigare var mentalsjukhus annekterades. Dåvarande kulturpolitikern Inge-Bert Täljedal höll det första invigningstalet och skanderade inför det fåtal besökare som samlats framför scenen – ”Detta är inte en grop. Detta är en möjlighet!” Det var starten på ett fruktbart samarbete mellan entreprenören Krister Olsson och galleristen Stefan Andersson med återkommande välbesökta invigningar vartannat år fram till 2012. Därför har Umeå i dag en skulpturpark av internationellt snitt där konstnärer som Louise Bourgeois, Antony Gormley, Tony Cragg finns representerade. Skulpturparken har i hög grad bidragit till att göra Umeå till en skulpturstad av nationell betydelse. På Umedalen finns även folkbibliotek.

Pågående transformation

Stadsdelen är resultatet av en stor transformation från sjukhusområde till stadsdel och det pågår stark utveckling. Dels puttrar utvecklingen på inom stadsdelen med färdigställande av exploatering dels sker en omdaning i och med den förändrade trafikinfrastrukturen och Västra länken som ger helt nya kopplingar över älven. Därtill sker stark utveckling med industri- och handelsutveckling i läge vid Klockarbäcken. Framför allt finns potentialer i gränssnitten till andra stadsdelar och områden.

Fortsättningskurs: Backenområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Backenområdet.