Marieområdet

Grundkurs: Marieområdet

Den vita staden mellan berg och sjö

På Marieområdet har du alltid nära till rekreation med Stadsliden på ena sidan och Nydala på den andra. Mariehems­ängarna förvandlas med jämna mellanrum till skådeplats för lek och allvar när Brännbollsyran ska avgöras, med officiell VM-status. Det är också platsen där Mariehems FC eller FC Barcelona formar framtidens bollkonstnärer under matcherna på Umeås fotbollsfestival. Mariehem har kallats den vita staden i relation till Ålidhem som benämnts den röda och universitet som den gula staden.

Nära service och rekreation

På Marieområdet kan du bo i olika boendeformer på nära avstånd från såväl handelsområden som universitet. Mariehem är planerat utifrån tidstypiska planeringsideal med karaktärer som trädgårdsstad, med skola och centrum inom en trafikring där separeringen av trafikslag är tydlig. Marieområdet med Mariehem, Mariedal och Marieberg byggdes upp för att möta det stora behov av bostäder som följde av universitetets omvandlingskraft. Därefter tillkom Olofsdal och Nydalahöjd. Senare tillskott är Mariestrand som ligger granne med Nydalasjön.

Funktionalistisk planering och potentialer för utveckling

På Mariedal finns ett handels- och verksamhetsområde som kopplar till Ersboda och i dess västra del i huvudsak tät småhusbebyggelse medan låg sluten bebyggelse dominerar i öst. Här finns en bredd med 1970-tals flerfamiljshus som kombinerar trä och tegel och tätt liggande rad-, par-, och kedjehus. Marieberg präglas av avsaknad av genomfarts­trafik, här finns återvändsgränder till markparkeringar men korsande vägar för kollektivtrafik och väl utbyggt gång och cykelnät. Bebyggelsen är låg och sluten bebyggelse i trä med två- till tre våningar. Mariehem är byggt strikt utifrån trafik­separeringens principer med matning utifrån och med plats för människor och lek helt fredad från biltrafik. Flerfamiljs­husen här har medelhög täthet och är av typen ”hus i park” med vitkalkade fasader och gårdar för lek och umgänge. Här och var finns skogspartier bevarade samt parker och dungar integrerade i den bebyggda miljön.

Komplettering på gång

Mycket är på gång i denna stadsdel som har stor potential för utveckling. Kompletteringar sker och också större projekt är på gång. Därtill planeras för förskola i området.

Tre landmärken

Bräntberget

Den stadsnära slalombacken med lift. Här har många Umeåbor tagit sina första alpina skär under årens lopp. Inte minst lade Maria Pietilä-Holmner grunden för sin proffskarriär just här.

Nydalasjön

Ett stenkast från bebyggelsen på Mariestrand finns Nydalasjön, mitt i skogen med strövområden, tjärnar och en fin slinga längs varierade naturmiljöer runt hela sjön. Här bedriver många föreningar verksamhet och här finns aktiviteter året runt för alla Umeåbor, men också lugn och ro.

Vattentornet

Det lysande landmärket på höjdåsen. Runt vattentornet och skogspartierna därikring kan vi ta en picnic och njuta av lugnet.

Grafik och statistik

Marieområdet är en del av staden som på totalen liknar Umeå som genomsnitt men där skillnader finns mellan olika stadsdelsområden och huruvida olika delar domineras av hyresrätter eller bostadsrätter.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Utifrån enkätundersökningarna om socialt kapital 2006 och 2020 är intrycket att Marieområdet består av två sinsemellan ganska olika områden. I indexet placerar sig Mariedal i den grupp av områden som har det allra högsta sociala kapitalet både under 2006 och 2020. Det sociala kapitalet på Mariehem/Mariestrand har också varit oförändrat från 2006 till 2020 men på en låg nivå.

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

Det är tydligt att de boende särskilt trivs i Nydalaområdet. Många markerar den som sin favoritplats. Här njuts rekreation och friluftsliv under alla säsonger. Därtill är Mariehemsängarna inklusive Bräntbergsbacken mycket omtyckta platser. Ica Kvantum-sidan av Mariehems centrum anges av många som omtyckt med dess utbud men även gym. Mariehemsvägen upplevs som en barriär vid centrum som delar platsen. Den är trafikerad och svår att passera som gående. Passagen mellan centrumdelarna närmast cirkulationen mot E4 är otrygg på grund av trafiken. I de samman­ställda resultaten är tillgången till natur den kategori som sticker ut med absolut flest antal svarande inom Marie­området. Många nämner närheten till Gammliaskogen, Mariehemsängarna och Nydalasjön som en stor tillgång för området.

De platser som anges som sämre är sådana som utgör dåligt upplysta passager samt platser, tunnlar för gång och cykel, otrygga skogspartier, E4 och dagvattendammen på Olofsdal. En stor del av kommentarerna som rör otrivsamma platser på Mariehem handlar om mörker och otrygghet. Skogsstråket som går via vattentornet i nordsydlig riktning ner till Mariehems centrum ringas in med många markeringar där skogen och dålig belysning bidrar till en känsla av otrygghet. En plats bakom Mariehems skola samt närliggande gång- och cykelstråk pekas på samma sätt ut. Här är både plats och stråk dåligt upplyst och man kan uppehålla sig på platsen förhållandevis osedd. Detta ses som tillhåll kvälls- och nattetid och intrycket är att det blivit allt yngre personer som uppehåller sig på platsen med äldre. Också området vid vatten­tornet ses som ett tillhåll. Bland annat nämns området vid centrum som en plats som uppfattas som “olustig” kvällstid. Även skogsområden mellan Mariehems centrum och Mariehemsskolan uppfattas som mörkt och otryggt under senare delen av dygnet.

Önskemål för framtiden

Idéerna för stadsdelens framtid var många i den fysiska dialogen med önskemål om fler mötesplatser och bättre service. Flera nämnde postutdelning och ”lite finare restaurang”, kvarterspub. Förslagen handlade även om simhall, bibliotek, café, fler anslutande skidspår, inomhusfotbollshall, systembolag och gym. Det fanns önskemål om bättre skolkapacitet och fler mindre återvinningscentraler. Många diskussioner handlade om platsen vid Mariehems centrum och Kvantum där man önskade ett sammanhållet centrum utan barriär. En rad diskussioner handlade om ungdomarna med känsla att det går åt fel håll och behov av vuxennärvaro. Man såg behov av platser för ungdomar som exempel en ungdomsgård. Fler radhus föreslogs i syfte att bidra till en bättre blandning.

Ur det digitala dialogen märks att drygt hälften av synpunkterna handlar om att man man vill att Marieområdets värden ska bibehållas för framtiden med mycket butiker och service, natur och grönområdena nära samt att hyresnivåer fortsatt är överkomliga. Här finns allt man behöver. Flera nämner behov av fler billiga hyresrätter och önskemål finns om att stadsdelen fräschas upp, särskilt de slitna områdena. Även om man tycker att det finns mycket att göra anses utemiljön kunna förbättras med lekplatser, mysiga mötesplatser. Exempel på synpunkter är ett mysigare Mariehems centrum, mer växter och blommor, att biblioteket flyttade till centrum, hopkopplade skidspår samt exempelvis bättre belysning.

Ungas perspektiv

• Bra platser: Unga i Marieområdet trivs vid Bräntberget, fotbollsplanen, lekplatsen nära Mariehemskolan,
• Dåliga platser: Unga i Marieområdet trivs inte i Mariehems centrum på kvällen. Det är dålig belysning vid trädungar i området och i småskogarna vid Mariehemskolan vilket gör att det känns otryggt. Det är även dålig belysning på vägen till Nydalasjön från Nydalahöjd.
• Önskemål för framtiden: Unga i Marieområdet vill att alla ska känna sig hemma och välkomna genom att behålla naturområde, skapa mer grönska och fler parker. På Mariehem vill man ha fler hyresrätter som unga kan flytta till då det ligger nära universitetet. Unga vill även ha fler områden med olika aktiviteter och fler mötesplatser. I Nydalahöjd vill man även att bussen ska gå oftare på kvällen.
  

”I framtiden vill jag se Mariehem som ett område där alla kan känna sig hemma, en plats där alla är välkomna. Kultur eller livsstil ska inte spela roll”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt uppger drygt var fjärde svarande att de skulle sakna servicen vid en flytt vilket placerar Marieområdet i topp jämfört med andra stadsdelar. Ungefär varannan uppger att de skulle sakna det egna hemmet vilket är en rätt låg andel jämfört med andra stadsdelar. Sex procent av de svarande anger att de skulle sakna tryggheten vilket är, i jämförelse, en hög andel. Å andra sidan anger deltagande Mariehemsbor, tillsammans med boende på Västerslätt–Rödäng och Berghem–Fridhem, i lägst uträckning att de skulle sakna lugnet. Marieområdet är också, tillsammans med Tomtebo–Tavleliden samt Västerslätt–Rödäng de stadsdelar där kulturutbudet anges i lägst utsträckning. Tre procent av de svarande anger att de skulle sakna den speciella stämningen/andan/atmosfären vilket också är en låg andel. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för Marieområdet

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Marieområdena innehåller det mesta. Stadsdelarna ligger mellan Nydalaområdet och Stadsliden och har nära tillgång till större aktivitetsbaserade mötesplatser som Nydalabadet och Bräntberget. Mariehemsängarna har många besökare från hela staden året om. Mariehems centrum är en tydlig mötesplats med flera matvarubutiker, apotek, restaurang med mera. Tidigare låg stadsdelscentrumet koncentrerat norr om Mariehemsvägen och i direkt anslutning till bostads­bebyggelsen på Mariehem. I dag återfinns stadsdelens centrum på båda sidor av Mariehemsvägen. De senaste åren har det tillkommit en hel del bostäder söder om Mariehemsvägen.

• Mariehems centrum kan stärkas och få bättre flöden och funktioner om centrumets båda sidor kopplades samman på ett bättre sätt.
• Förbättringspotentialer finns också när det gäller att utöka kulturnärvaron i syfte att stärka platsen.
• En möjlig strävan är att stärka vissa gång- och cykelstråk för större flöden och ökad trygghet. Flöden kan förbättras genom att gång- och cykelnätet kompletteras med genare länkar i mer bostadsnära lägen, till exempel i skogs­området vid vattentornet.
• Mötesplatser kan stärkas genom att de bostadsnära park- och naturområdena utvecklas med mer innehåll och fler anordnade platser.
• Potential finns att nyttja Mariehems omfattande parkeringar för fortsatt förtätning.
• Omvandling av Mariehemsvägen till attraktiv stadsgata och tydligare entréer till Nydalaområdet kan övervägas.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Mariehem har till största delen karaktären hus i park, framför allt i de södra och sydvästliga delarna där flerbostadshus och radhus passats in i terrängen med sparad natur och anlagd park däremellan. Radhusen har gårdar som i de flesta delar till exempel avgränsas av staket som blir en tydlig gräns mellan privat och offentligt. Flerbostadshusen är organiserade i gårdar där de öppna gårdsbildningarna (stora öppningar mot omgivningen, stora gårdar) bildar ett slags halvprivata rum.

Bostadsbebyggelsen i öster längs med Mariehemsvägen utgör ett sammanhängande område av bostadshus och gårdar men med stora öppna parkeringsytor mellan hus och väg. I väster avgränsas området av en skogsklädd höjd och längre söderut skolområdet, i öster vänder sig parkeringsytor och anslutningsgator mot Mariehemsvägen. Skogsområdet är välbesökt men lite svårtillgängligt då den branta terrängen gjort det svårt att tillskapa gena kopplingar till bostäderna. Sparade skogsområden och anlagd naturpark utgör ett sammanhängande landskap med många gång- och cykelvägar men inte så många iordningsställda platser för aktivitet. Området har en tydlig karaktär av hus-i-park. I Marieområdena finns gott om bostadsnära natur och det är nära till lekplats antingen i park eller på skolgård.

Mariehems centrum är en tydlig mötesplats med flera matvarubutiker, apotek, restaurang med mera. Det ”gamla” stadsdelscentrumet låg norr om Mariehemsvägen och i direkt anslutning till bostadsbebyggelsen på Mariehem. Det nya centrumet för stadsdelen finns på båda sidor av Mariehemsvägen och besöks även av Umeåbor från andra stadsdelar. De senaste åren har det tillkommit en hel del bostäder söder om Mariehemsvägen. Numera finns en bebyggd och gen koppling till universitetsområdet. Området kring Mariehemsskolan är en viktig mötesplats med bollplan, idrottshall, lekplats med mera. Mariehemsängarna har många besökare från hela staden året om.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Mariehemsvägen är det tydligaste stråket i området till och från stan med huvudled för gång- och cykel, flera kollektiv­trafiklinjer och relativt tät trafik. Tillgänglighet med bil i Marieområdet sker via matargator men för gång- och cykel finns ett väl utbyggt och gent nät inom områdena. Området avgränsas av barriärer i form av E4 i norr och Kolbäcksvägen i öster. Även inom Marieområdena finns barriärer, till exempel Mariehemsvägen, Morkullevägen, Älgvägen och Björnvägen. Stadsliden och Mariehemsängarna är nära och lättillgängliga men Nydalaområdet endast kan nås via ett fåtal gång- och cykelportar. Entréerna till Nydala är svåra att hitta för nya besökare som kommer via cykel eller buss, särskilt från andra stadsdelar.

Mariehem upplevs som relativt tryggt, men eftersom de flesta gång- och cykelstråken går i park- och naturmark mellan husen kan de upplevas otrygga delar av dygnet. Det finns heller inga alternativa stråk för den som behöver ta sig på tvärs genom stadsdelen kvälls- eller nattetid utan då måste man ta sig runt, till exempel längs Mariehemsvägen. Dålig orienterbarhet kan förstärka känslan av otrygghet. Kopplingen till stadsdelarna söder om Mariehem, det vill säga Nydalahöjd och Tomteboområdena är mindre bra. Sammanhängande och gena stråk för gång- och cykel saknas.

Kulturell närvaro

Folkbiblioteket på Mariehem är beläget i Bräntbergsskolan. Området är snålt tillgodosett med offentlig konst i modern tid.

Pågående transformation

Området kompletteras löpande med nya bostäder på tidigare parkeringsytor men även söder om Mariehemsvägen på Olofsdal. Detta möjliggör att stadsdelscentrumet utvecklas ytterligare och ger positiva effekter för boende längre söderut. Parkeringsytorna längs Mariehemsvägen är en potential för fortsatt förtätning av området. Detta möjliggör också omvandling av Mariehemsvägen till en attraktiv stadsgata och kanske också bättre och tydligare entréer till Nydalaområdet.

Fortsättningskurs: Marieområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Marieområdet.