Gallra med CREW - webbinarium 221006

Webbinarium om gallring

6 oktober arrangerade vi ett webbinarium om gallring: CREW – en gallringsmodell som förenklar. Deltagarna kunde under webbinariet skicka in frågor och synpunkter och vi fick fler frågor än vi hann besvara. Här följer några av frågorna som kom in med svar.

  • Se befolknings- och lånestatistik.
  • Kartlägg antal förskolor, skolor, vuxenutbildning m m i din kommun.
  • I vilka språk ges modersmålsundervisning?

Det kan vara en fördel med att arbeta på ett litet bibliotek där man ”kommer närmare” sina låntagare.

Det är komplext att gallra. Som så ofta behöver man använda sitt yrkeskunnande och erfarenhet för att göra avvägningar. 

Ersätt när det kommer nya utgåvor. Våra brukare litar på att vi har uppdaterad information. Hänvisningar till en gammal lag är inte att föredra, men ibland hinner inte utgivningen med.

Behåll ”klassiker” om de efterfrågas och är i gott skick.

”Samlingen bör inkludera information som representerar olika synpunkter på kontroversiella ämnen, och den bör vara uppdaterad, exakt och opartisk.” står det i Crew:s riktlinjer om samhällsvetenskap, en bra utgångspunkt även för fler områden.

Oavsett format gallrar vi för att vår samling ska vara aktuell och relevant.

Utgå ifrån bibliotekets målgrupper och deras behov.

Finns andra medietyper, t ex e-ljudböcker?

AV-media slits relativt snabbt. Gallra trasigt material samt medier med föråldrat eller inaktuellt innehåll.

Efterfrågan är en nyckelfaktor. Gallra om inga lån har gjorts på 2 år.

För AV-media finns en akronym hämtad från CREW-modellen – WORST för kriterier som signalerar att det kan vara dags att gallra.

  • Worn out
  • Out of date
  • Rarely used
  • Supplied elsewhere
  • Trivial and faddish

Vill man göra en formel, skulle den kunna se ut så här:

Ljudböcker X / 2 / WORST

Överväg om du ska gallra alla titlarna i en serie om du inte har möjlighet att ersätta de titlar som fattas i serien. Särskilt gäller det för böcker som inte kan läsas fristående. Undersök om titlarna finns som e-böcker. Det kan eventuellt ersätta pappersboken.

Är det s k långserier så brukar nyttjandegraden sjunka ju längre serien fortsätter. Behåll de första sammanhängande titlarna i serien så länge efterfrågan finns.

Ingår biblioteket i något katalog- och mediesamarbete med andra bibliotek? Hur ser beståndet som helhet ut?

Även det vi sparar i magasinen bör ”förtjäna” sin plats. Vad sparar vi, varför och för vem? Är det sällan efterfrågat material? Det kan kännas bra att hämta en bok som efterfrågas från magasinet, men sker det med flera års mellanrum, är det kanske dags att gallra?

Är gallringen eftersatt blir det ett stort arbete som behöver göras. Ta det i mindre omgångar om det känns övermäktigt! Prioritera vad som är mest angeläget att börja med utifrån ditt biblioteks uppdrag och målgrupper.

Mycket av det som sägs i CREW-riktlinjerna kan användas även för böcker på mångspråk och nationella minoritetsspråk.

Gallra slitet och inaktuellt material. Särskilt barnböcker bör se inbjudande ut.

Det är svårt att ha en generell regel eftersom det varierar från språk till språk. Ett riktmärke kan vara att böcker bedöms för gallring om de inte lånats på fem år.

Man behöver ta hänsyn till utgivning och hur möjligt det är att ersätta det gallrade med nytt. Kanske behöver man spara något man hellre bytt ut av den anledningen.

Det kan vara svårt att bedöma kvalitet på en bok när man inte behärskar språk eller alfabet. Bra metadata är viktigt.

Se Mångspråkiga lånecentralens webbplats där en länksamling finns med ingångar till olika länders litteratur. Även Alex har artiklar, t ex om indisk litteratur.

När det gäller nationella minoritetsspråk är det viktigt att kunna erbjuda ett bestånd, oavsett efterfrågan. Försök också att ha några varieteter på de språk där det förekommer.

CREW står för kontinuerlig översyn, utvärdering och gallring. Försök hitta gallringskriterier som passar ert bibliotek och som ni kan komma överens om. Diskutera och dokumentera era egna riktlinjer.

Har biblioteket en utarbetad och dokumenterad medieplan är det ett stöd i det dagliga arbetet. Blir det ifrågasättanden och diskussioner kring beståndet och hur skattemedel hanteras är det värdefullt att kunna hänvisa till genomarbetade förankrade riktlinjer för förvärv och gallring.

Vi tar löpande emot material. När ni har böcker aktuella för donation till Sveriges depåbibliotek, gör så här:

1. Kontrollera att det är material som Sveriges depåbibliotek tar emot

Vi tar emot

  • Monografier utgivna i Sverige på svenska
  • Monografier utgivna i Sverige på andra språk
  • Monografier utgivna i andra länder på det svenska språket
  • Avhandlingar (utgivna i Sverige eller på svenska språket)
  • Småtryck (utgivet i Sverige eller på svenska språket)
  • Årsböcker av lokalhistorisk eller kulturhistorisk karaktär (utgivna i Sverige eller på svenska språket)

2. Kontrollera om boken saknas i beståndet

I Libris ser ni ifall Sveriges depåbibliotek (Umdp) redan har boken (utökad sökning, ange Umdp i bibliotekskodsrutan)

Om boken har ett ISBN-nummer konrollerar man enkelt via en tjänst som du hittar på adressen www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/finnsboken

Där kan man scanna in ISBN-nummer och snabbt få ett svar om boken saknas hos oss.

3. Skicka

Skicka böckerna till Sveriges depåbibliotek, Gåvor, 901 84 Umeå

Se fliken Donera till Depåbiblioteket i menyn ovan där all information om donationer finns samlad.

Ja, vi lägger in de donerade böckerna i Libris och gör dem tillgängliga för fjärrlån. Depåbibliotekets sigel i Libris är Umdp.

Sveriges depåbiblioteks förvärvspolicy Donationer för bibliotek (se längre ner på sidan) anger vad vi tar emot. Skriv gärna ut den och sätt upp på ert bibliotek!

Vi sparar ett exemplar av varje titel och upplaga av

  • Monografier utgivna i Sverige på svenska
  • Monografier utgivna i Sverige på andra språk
  • Monografier utgivna i andra länder på det svenska språket
  • Avhandlingar (utgivna i Sverige eller på svenska språket)
  • Småtryck (utgivet i Sverige eller på svenska språket)
  • Årsböcker av lokalhistorisk eller kulturhistorisk karaktär (utgivna i Sverige eller på svenska språket)

Nej, inte i dagsläget.

Sveriges depåbibliotek och lånecentral är inte öppet för allmänheten, vår målgrupp är biblioteken. Vi förmedlar lånebeställningar som kommer till oss via Libris, e-post osv. Vi tar emot studiebesök.

Bokens trycks, köps, exponeras, förmedlas, lånas osv och efter ett lyckligt liv på biblioteket gallras den och eftersom den saknas i Depåbibliotekets samlingar skickas den hit (och görs tillgänglig för kommande fjärrlåneförfrågningar).

Sveriges depåbibliotek gallrar inte, men ibland får vi exemplar som vi redan har. De slängs i soporna (och blir fjärrvärme).

Vi tar inte emot följande material:

  • Smutsiga eller trasiga monografier, som inte kan lånas ut i befintligt skick.
  • Allmänna encyklopedier
  • Offentligt tryck
  • Lösa kartblad
  • Lösa notblad
  • AV-material
  • Delar av läromedelspaket tryckta efter 1960
  • Tidskrifter

Sveriges depåbibliotek tar emot följande material:

  • Monografier utgivna i Sverige på svenska
  • Monografier utgivna i Sverige på andra språk
  • Monografier utgivna i andra länder på det svenska språket
  • Avhandlingar (utgivna i Sverige eller på svenska språket)
  • Småtryck (utgivet i Sverige eller på svenska språket)
  • Årsböcker av lokalhistorisk eller kulturhistorisk karaktär (utgivna i Sverige eller på svenska språket)
  • Avhandlingar (utgivna i Sverige eller på svenska språket)

Vi sparar ett exemplar av varje titel och upplaga. Har vi redan boken behöver ni inte skicka den till oss.

Sveriges depåbiblioteks förvärvsplan Donationer för bibliotek nedan anger vad vi tar emot. Skriv gärna ut den och sätt upp på ert bibliotek!

Karta på Sverige med 112 deltagare utplacerade utifrån bibliotekshemvist.

Några av deltagarna markerade på en gemensam karta var de kom ifrån - här är resultatet.

Sidan publicerades