Väster-Långslädan
Väster-Långslädan är en grund sjö som ligger mycket nära havet i utkanten av östra Holmsund. Sjön är långsmal i nord-sydlig riktning. Den får vatten från Lövösundet i norr via en bäck och våtmark i nordost. Väster-Långslädan rinner till havet via Djupsundsbäcken i söder. Både bäcken i norr mellan våtmarken och Lövösundet och Djupsundsbäcken är tidvis så gott som torrlagda. När tillgången på vatten är god har bäckarna rikligt med fisk i samband med lek.
Sjön används för rekreation och har även vissa kvaliteter som fågelsjö. Viss fritidsbebyggelse finns längs den södra delen. Sjön med omgivningar har stor betydelse för Holmsunds friluftsliv och skolor.
Den djupaste platsen i sjön är cirka fyra och en halv meter djup och omsättningstiden är ganska lång, cirka ett år. En gammal nedlagd och avslutad deponi finns väster om Väster-Långslädan. Dagvatten från östra Holmsund rinner till Väster-Långslädan.
Näringsvärde och alger
Väster-Långslädan har naturligt god förmåga att motstå försurande ämnen, liksom flera andra unga sjöar utmed kusten.
Under senare år har blågröna bakterier lagt sig som täta sjok på vattenytan i framför allt den södra delen av Väster-Långslädan ner mot utloppet till Djupsundsbäcken. Vissa av de arter som funnits kan utveckla giftighet. Totalfosforhalterna var höga i Väster-Långslädan år 2006 till 2010. Även halterna totalkväve visar på näringsrika förhållanden. Klorofyll a-halterna var extremt höga år 2009 och 2010. Växtplanktonsamhället karaktäriserades av nålflagellaten Gonyostomum semen och den blågröna bakterien Microcystis wesenbergii under sommar-sensommarperiod. Kombinationen uppträdde i Själafjärden, Obbola, år 2006 med kraftig algblomning.
Ekologisk status: otillfredsställande
Väster-Långslädan är näringsrik samtidigt som den bedöms ha otillfredsställande ekologisk status. Belastningen av näringsämnen måste minska för att god status ska kunna säkerställas.
