Dragonregementets planering och uppbyggnad 1894–1901
I slutet av 1800-talet skedde förändringar inom försvarsmakten som skulle bli avgörande för Umeås historia. Enligt 1892 års försvarsbeslut (även kallat härordning) skulle Jämtlands hästjägarkår, som huserade på Frösön, i stället bli Norrlands Dragonregemente K 8. Regementet skulle dessutom utökas från de dåvarande två skvadronerna till fem och kunde därför inte längre rymmas på Frösön.
För att lösa problemet behövde regementet flytta. Det blev en kamp mellan flera norrländska städer som ville ta emot K 8. De främsta kandidaterna var Sundsvall, Umeå och Östersund. I maj 1894 bestämdes det att Umeå vann tvisten och under samma år började kasernområdet i Umeå att planläggas.
Ritningarna för det nya kasernområdet utfördes av kasernarkitekt Erik Josephson och våren 1898 började arbetet att bygga kasernerna.
Oktober 1900 började regementet successivt flytta in på området.
Kasernområdet i Umeå var planerat och byggt för att passa det som 1892 års försvarsbeslut hade fastställt. Tanken var då att 185 man skulle förläggas i kasernen och 160 man i den vinterbonade ”baracken”. Under sommartid skulle baracken kunna husera de 70-tal värnpliktiga som skulle ha 90 dagar lång övningstid. Vinterstallar hade byggts för att kunna rymma ungefär 275 hästar. Övriga 190 hästar skulle lämnas i andras vård under vintern för att kunna tas in under sommaren.
Kavalleriregementet K 8 ryckte in i kasernbyggnaden sommaren 1901 under ledning av regementschef Gustaf Löwenhjelm. I september var hela kavalleriregementet på plats i Umeå. Regementet bestod av jägarskvadroner och trossen, som ansvarade för bland annat mat och materiel. Överstelöjtnant Löwenhjelm var den första att introducera skidtolkning efter häst i kavalleriet.
Klicka på bilderna för att se större versioner av dem.